Ja hon är den som gav mig liv tillsammans med min pappa men hon finns inte där för mig men jag var väl det misstag som hon ångrar mest.

Hade hon inte varit så strängt emot abort hade jag nog inte funnits idag och det får jag väl vara glad för, någon stanns långt där inne önskar man att hon skulle ringa och gratta mig föddelsedag lite absurt för varför skulle hon det när det inte var meningen att jag skulle föddas.

Varför skulle hon ringa överhuvudtaget hon ringer ju inte annars om det nu inte skulle vara så att hon behövde hjälp med något!

Hon kanske inte kommer ihåg när jag fyller år eller så bryr hon sig inte lika bra att jag inte vet varför det gör mig bara ledsen.

Hon har ju så mycket annat att tänka på så hon har nog inte tid för mig hur ska jag kunna bli en bra mamma när man själv har en sådan jag får helt enkelt låta bli det finns andra som passar bättre till det tror jag.

Det är sjukt att man forfarande hoppas efter så många år att hon ska vilja ha mig. Jag har nog gjort så mycket jag kan för att bli älskad utan att bli det.

Det finns någon tokig förställning att alla föräldrar älskar sina barn villkorslöst och att alla barn älskar sina föräldrar.

Jag kan inte hålla med om det för man kan väl inte älska en som behandlar en illa eller? jo kanske men den kärleken håller inte i längden för den tar livet av en i längden man måste kunna ge och ta emot tror jag.

Men hur ska jag veta jag vet ju inget annat än vad som jag växt upp med.

vill till sist bara säga till alla föräldrar ta han om era barn och älska dem så mycket ni kan det är ni som formar framtiden vuxna som ska ta över denna illa sargade värld vi lever i så att de kan göra den till en bättre plats att leva på.