det var när jag insåg
att önskningar jag bar med mig
minnen aldrig formbara

en vårvind landade

där...

vi kastade omkull vardagen
som bäcken förnyade sig
var sekund

det var vad vi levde i
som öppnade tankarna

likväl...

som rädslan vid sidan
att förlora
öppnade upp sår

det var smaker som vandrade

---

det är där i små steg över rötter

en hand
och smutsiga skor
ljuset under en blå himmel

ett vackert leende

landar

...