Hon ringde en tisdagkväll.
Shh, tyst, säger hon.
Jag får inte avslöja för mycket.
Fingret hon håller lodrätt över mina läppar förflyttar sig uppåt och ritar ett sträck från toppen av min pannan till slutet av min haka.
Shh, tystnad.

Hon ringde en tisdagkväll.
Jag hade inte bett henne ringa. Hon gjorde det ändå.
Du måste vara tyst, säger hon.
Jag kan inte avslöja mer.
Fingret hon håller lodrätt över mina läppar förflyttar sig till vänster och ritar ett sträck från min ena tinning till den andra.
Måste anförtro henne tystnaden.

Hon ringde en tisdagkväll.
Ingen bad henne ringa. Hon gjorde det utan uppmaning.
Hon sade ingenting. Hon grät.
Fingret hon höll lodrätt över sina läppar förflyttade sig neråt och skar en linje lodrätt längs med halsrundningen.
Det blev dödstyst.

Hon ringde aldrig mer.