Vi skyndar hem för att leva våra liv.
Vinkar ett glatt avsked efter en latte på stan
Ökar på stegen

Var det hit vi ville?
Då vi drömde oss framåt
i en villakällare i förorten

Var det hit?
Då vi kammde varandras hår
och hade all tid i världen
Var det hit?

Männen vi målade upp,
männen vi drömde
Har vi hittat dem nu?
Är det till dem vi skyndar?

Är det på grund av kärlek
som våra avsked blir allt snabbare
och våra möten allt glesare?

jag vet inte,
men jag kan sakna hur luften dallrade
av förväntan

då vi drömde våra liv



På vems bekostnad?