Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vad är konst och vem bestämmer?


Konstiga människor

– Vilket fantastiskt djup den har!
– Ja, den uttrycker människans sårbarhet i den oändliga ångestens obevekliga existens, förklarade konstnären Alexander Holst.
Fabian Ek stod avundsjukt och åhörde kollegan stoltsera över sina, i Fabians ögon, kluddmålningar medan ingen brydde sig om hans egna tavlor som föreställde något.
– Du säger ångest, det är intressant, sa en betraktare.
– Ja, om inte annat får man ångest av att se eländet, inflikade Fabian objuden till samtalet.
– Jaha? Och din hötorgskonst skulle vara bättre då? log Holst.
– Man ser ju i alla fall om man hängt tavlan rätt. Dina kunde lika gärna hängt uppochner…
– Och dina hade bara tjänat på det.
Besökarna på vernissagen skruvade på sig inför kontrahenternas strid om vad som var konst.
– Det där kluddet är inte konst, sa Fabian, det liknar plattan jag har att torka penslarna på.
– Konsten ligger i betraktarens öga, förklarade Holst.
– Jaså? Och jag som betraktare tycker inte det är konst; alltså är det inte konst.
– Så kan du inte säga.
– Du sa ju själv att betraktaren bestämmer vad som är konst och nu har jag bestämt att dina tavlor är skit och då är det skit, enligt din egen definition.
Fabian hade sett Alexander Holst sitta och skryta över sina obegripliga tavlor med fina ord i WTV medan han själv inte fick sålt något av sina egen lättillgängliga figurativa konst.
– Du tror du är konstnär bara för du bär basker och dricker rödvin, sa Fabian. Patetiskt.
– Du förstår inte vad som är konstens högre värden.
– Och du gör fan i mig inte mycket för att reda ut för betraktaren vad som är det.
Nu hängde smockan i luften och besökarna tyckte det började bli riktigt pinsamt. En del trodde att det var en happening eller att schismen var en konstig installation av konstnärerna.
– Dina tavlor är redan färdiga, inget över för betraktarens fantasi att spekulera över.
– Ok, vi låter galleristen avgöra vad som är den bästa konsten här då?
De kallade fram galleristen som smakråd och frågade honom rent ut vilken av de båda som stod för den verkliga konsten.
– Det är jag som står för konsten här, sa han. För den största konsten är att sälja er skit.




Prosa (Novell) av Bill Persson
Läst 425 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-04-30 16:33



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Bill Persson