Jag mötte en dam i dag.
Hon hade en blommig hatt
ett par prunkande lupiner
i sin hand
och ett leende lekande lätt

Vi kom i samspråk
Kanske i samklang
med den soliga dagen
och med varandra

Hon hade tittat på människor som dansat
druckit lemonad i solen
tillsammans med sin son

Nu hade hon tagit bussen
och skulle sedan ta ett tåg
hem

Lite jobbigt för en dam
som passerat 92.
Men hon var lycklig
för sina lupiner
Hon hade varit på Synsam
för att fråga om hennes brillor
gick att använda
30 år gamla, stora som fönsterrutor

Jag sa att hon såg ut som Greta Garbo.
Hon gjorde ett kokett handrörelse och skrattade

Samtalade om mannen som dött
fjorton år i ensamhet
men att hon dansat
tills helt nyligen
Hon gick lite långsamt mot tåget
men rak i ryggen
som en ung ballerina

Hon sa att när det är dags att fara hem
så är det dags att fara hem
Hon talade nog
inte om de två stationerna
för dagen

Aldrig har jag sett så mycket liv.
En blommig hatt.
Brillor stora som fönsterrutor.
Och en bukett med lupiner.