Hon tar emot cornflakespaketet och häller upp flingorna på tallriken. Det är samma tallrik som hon brukade använda när hon var liten. Vit med blå ränder. Små hack i sidorna. Mjölken är upphälld i en kanna och flockig av grädde på ytan. Han räcker henne den samtidigt som han ser bort. Hon låter handen stanna kvar vid hans en stund. Han drar inte undan den. Han ser bort. Hon lägger ner skeden i mjölken. Det minsta kusinbarnet slår med skeden i tallriken så det stänker. Skrattar. Hon ser bort.

//

En av småungarna gör ett utfall och det stänker mjölk på honom. Han håller sig lugn. Huvudet värker efter gårdagens midsommarfirande. Ryggen värker efter nattens tältsäng i datorrummet. Bortsett från småungarna är det tyst vid frukostbordet. Alla verkar vara bakfulla efter gårdagen. Svärfar äter inget. Hans hårda norrländska machoattityd verkar vara tillfälligt lagd på hyllan. Sitter och dricker kaffe med mjölk i och suger på en cigarett. Blek. Tittar ner.
Han flinar obesvarat i svärfars riktning, torkar bort mjölken från kinden och tittar på Jenny. Hon ser sliten ut. Hon borde inte druckit så mycket igår.

//

Kusinen ser på henne. Hade det varit för några år sedan hade de skrattat åt varandra. Nu blinkar han tyst mot henne och hon ser bort. Pappa verkar dålig och tänder en cigarett. Hon som trodde han slutat för flera år sedan. Hon tar en tugga uppmjukade flingor och tuggar metodiskt. Den vänstra kinden är sårig på insidan så hon försöker tugga på den andra sidan. Tandköttet ömmar. Hon önskar att hon själv hade kunnat röka. Hon låter fingrarna försiktigt dra över kindbenet. Det gör knappt ont. Sedan ler hon åt kusinbarnet och kusinen som febrilt torkar mjölk av vaxduken och stryker det mörka håret ur pannan samtidigt.

//

Hon är lika självömkande som vanligt. Sitter och känner sig på kinden som om det skulle vara en stor grej. Tuggar långsamt innan hon sväljer och sköljer ner med juice. Letar efter sympati.
Han tittar på hennes släktingar som sitter tysta runt bordet. Tysta. Då och då klirrar skedarna i tallrikarna. Radion står lojt på i bakgrunden. Dagens pollenhalter. Den enda som verkar ta notis om henne är hennes kusin. Då och då sneglar han mot henne. Tydligen har de varit nära när det var yngre. Släkt och vänner som hon säger. Men han vet ju hur de ser på släkt här uppe i Norrland. Och med tanke på hur hennes släkt är, har säkert inavel förekommit tidigare.
Han sväljer en ipren mot huvudvärken och sväljer irritationen. Längtar efter att sitta i bilen på väg söderut. På väg hem. Han ser fram emot att kunna prata med henne utan hennes släkt i rummet bredvid. Hon beter sig alltid underligt när de hälsar på hos dem.

//

Hon lägger handen på hans ben. Han lägger handen på hennes under bordet. Han ser inte på henne. Hon drar undan handen och stryker håret ur ansiktet. Lars frågar henne något om hennes nya jobb. Hon svarar kort och han tar upp sitt barn i knät. Flyttar över barnet i hennes knä och undrar om det inte är dags snart för dem. Hon ler vagt. Barnet petar henne i ansiktet, verkar vilja ha fingrarna i hennes mun. Hon skrattar och tar bort handen. Barnet lindar in fingrarna i hennes hår som blir kladdigt. Martin ser ner i bordet och skjuter undan tallriken. Barnet sträcker sig mot honom och hon släpper taget. Barnet sätter händerna mot hans jeansben och kravlar sig ostadigt upp. Ser på honom med sina klart blå ögon. Hon tänder en cigarett.

//

Barnet drar sina kladdiga fingrar genom hennes hår som redan är otvättat och smutsigt. Hafsigt uppsatt i en svans.
Han vänder blicken ner i bordet för att dölja sitt ansiktsuttryck när kusinen blandar sig i deras relation. Den lilla aptit som fanns är som bortblåst. Radion fortsätter skvala ljumt i bakgrunden. Någon teveidol som släppt en skiva proklamerar att han är singel. Radiojournalisten fnittrar förtjust.
Så plötsligt låter hon det lilla snoriga, kladdiga barnet klättra upp på honom. Bortsett från en tilltagande vibration som sprider sig ut i handlederna sitter han blixtstilla. Ungen har äppelmos på händerna. Han kan känna blicken från både Jenny och den manliga kusinen. Han ser upp och tvingar fram ett leende. Låter ungen sitta i hans knä. Låter ungen dra i hans tröja med sina små kladdiga fingrar. Ler så gott det går. Vibrerar. Känner irritationen och ilskan över den jävla kusinens inblandning sprida en röd färg i ansiktet som förhoppningsvis kommer misstas för genans. ”Snart dags”, snart dags för vadå? Skulle han vilja ha barn med henne? Hon som knappt går att lita på? Hon som sminkar sig som en hora bara för att gå ner till Turken och handla mjölk?
Han ler mot kusinen. Hjärtat slår. Han skakar. Om han inte får sätta sig i bilen och åka hem snart… om han inte…
Lokalradion slänger ifrån sig en signal. Det är nyheter. Klockan är tio. Ungen drar i hans Lacostetröja.

//

Hon skrattar åt hans ansiktsuttryck när barnet drar i hans krage, men slutar genast när han ser på henne med den svarta blicken. Hon stryker ner kjolen över låren och reser sig. Barnet kastar huvudet bakåt och skrattar. Hon stryker händerna över barnets ljusa hår. Han ser på henne med den svarta blicken. Sätter ner barnet på trägolvet, och det tultar ovant iväg runt bordet. Hon tar sin tallrik och hans, ler mot Lars som häller upp rykande kaffe ur termosen. Martin reser sig och följer henne ut i köket. En bukett med Rödklöver, blåklockor och prästkragar står och slokar i en kristallvas på köksbänken. Kranen droppar i otakt. Hon ser snabbt på honom. Han ler. Hon sätter på kranen och sköljer tallrikarna i det iskalla vattnet. Lägger ner dem försiktigt i vasken och släcker lampan ovanför diskbänken. Rösterna på terrassen känns plötsligt långt borta. Hon torkar händerna på den rutiga diskhanduken som slarvigt ligger utslängd på bänken. Han kommer upp bakom henne och sluter sina händer runt hennes höfter. Kramar hårt om höftbenen. Drar henne till sig.