Tunga avskuren
förlorad glädje
Gurglande försök till att prata
svamlar fram, konstigt ljud
ingen förstår
frustrerad.
Men snälla du, det går inte att prata utan tunga
Åh, vreden smyger upp i halsen, vreden kommer ut i ett illvrål
som inte hörs.
Åh, damn it, jag kan inte förmedla något längre
Jag kan inte ens förmedla mina känslor

Åh, jag vill tala ut.
Men hur?
Ah, med benen. Så ska jag göra.
Men vem skulle förstå?

Jag har ingen tunga
Jag lever i mig själv
Och växer in i mig själv

Det är bara det, att ingen rört tungan. Den sitter där, lika lugnt som vanligt. Och nu stiger ilskan upp i halsen för att den finns där, istället.