Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Så har det då hänt; hon insåg efter att ha varit annorstädes ett tag att hon inte kände tillräckligt för mig för att vilja gå vidare. Sorgligt, tragiskt och ja, rent för djävligt känns det just nu, men samtidigt bättre med visshet nu än om ett år...


Demonkommunikation II - avslut

Hon sade att hon tycker om mig,

men inte tillräckligt.

"Hi hi, det var väl det jag visste", fnittrade vår välbekanta vän skadeglatt fram. "Hur skulle DU kunna få tag på och hålla fast en sådan ljuvlig varelse? "

Som vanligt träffade orden där de kändes som mest, men jag skakar dem av mig och påpekar att det faktiskt inte beror på mig; hon säger ju själv att det helt och hållet ligger hos henne.

"Jo just", fnyser han lojt, "it takes two to tango! Klart hon inte vågar säga sanningen att du suger grabben. Se bara till ditt track record..." insinuerar han och pekar menande på klockan.

När jag gråtit en tår och sörjt förlusten reser jag mig till hans förfasan upp, skakar bort honom från axeln och tittar, om än fortfarande något tilltufsat, i spegeln och ser en man som vågade, och kanske en dag kan våga igen.

Hon sade att hon tycker om mig - tjenare!




Fri vers av Janis Karlsson
Läst 306 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2008-07-14 01:42



Bookmark and Share


  noname_realmind
Skaka bort demonerna?!! Utmärkt - allt som funkar är till för att användas. :))

Märkligt hur demoner ibland kan få en att växa en bit... när allt kommit på plats lixom. ;)
2008-07-24

  Mona*
Den där djävulen på axeln, honom känner jag till. Snyggt att du spolar honom.
2008-07-16

  Mangal VIP
Gillar detta! Öppet, ärligt och sårbart. Mycket tilltalande näst sista stycke. Ser fram mot trean... eller en ny etta... fast kanske utan demon... en kärlekssaga...
2008-07-14

  Lyckohäxan Enediel
Kan inte låta bli att bli lite förbannad först när jag läser...ja det var den där "vännen" du nämner som retade upp mig.

Skulle kunna skriva en halv kilometers kommentar...men nöjer mig med att säga att det är en stark och öppen text och visst är det tragiskt...
2008-07-14
  > Nästa text
< Föregående

Janis Karlsson
Janis Karlsson