jag ser blixten slå ner långt där ute,
även om det inte är mer än 50 meter
så ser det långt ut.

vattnet är vilt, det slår åt alla håll.
det ser argt ut när den kastar sig upp mot klipporna,
slänger träbitar som slås sönder i flisor.

en liten stuga får en våg över sig,
jag undrar vad det har gjort mot vattnet.

jag sitter på stranden och regnet öser ner över mig.
jag hör åskan och ser när blixtarna lyser upp allting.

jag vet att dom kan träffa mig,
jag känner elektrisiteten runtom mig.

men jag finns, och jag är glad.
åskan är vacker och allt ser annorlunda ut
i blixtens ljus.

jag sitter hellre här och ser världen
så som den egentligen ska se ut.

det är en annan verklighet.