Jag ser mig själv springa längst en lång väg.
Mörkret faller snabbt, min pulls slår desämmre.
Mitt hopp om att nå slutet är bara en lögnd.
Regnet piskar mot mitt ansikte, så tårarna syns inte.
Men endå springer jag omkring i världen och ler , så det inte finns en risk att någon ser.

Min lycka existerar inte, Men min smärta är något som alltid är där.