Ditt knä fullt av stormar,
men i mina drömmar
en lugn trygg oas

Jag fyllde mitt dockskåp
med värme och kärlek,
mamma, pappa, barn

När natten kom fanns tryggheten
under sängen, en packad ryggsäck,
i fall om rädslan skulle knacka på

Visste du då, kära pappa
att mitt hjärta var en rädhågsen hare,
redo för flykt för minsta sak.

Idag säger du, varför finner du
aldrig kärleken?
du skrämmer bort alla män,
varför kan du inte bara le
och vara till behag?

Men det du inte vet,
är att mitt leende stelnade
för länge sen,
tror nog det ligger kvar under
sängen och väntar på mig än.