Tusen silverfärgade punkter, tusende silverstrålar. Utanför fönstret öppnar sig valv efter valv, oändligt. Den långsamt annalkande gryningen, skapar zoner av ljus i det bläcksvarta mörkret.

Berättar om fjärran galaxer.

Hon stod bara där. När vintergatan blev till flödande ljus i hennes mörka ögon. Pupillen, likt en projektil sögs ut i rymden, in i det svarta hålet. Likt en fågel som söker sin plats, försöker navigera i mörkret, en själ som söker en plats att landa på.

Likt månljusets skära en kall vinternatt, urskiljer sig som en siluett mot den svarta natthimlen. Lyfter av de tunga slöjorna. Det bleka skenets spöklika ljus, som när dimman ligger tät, en stad höljd i dimma.