Solen går sitt varv runt. Mänskligheten, i det enskilda och i det stora allmänna, går havande med en stor varfylld böld. Denna växer och tilltar i omfattning för varje dag. Det fattas mig, oss något. Tycks omöjligt fånga, omjligt att beskriva denna brist. Var produktiv! Skriks det som ett tidens lösen. Skaffa information från delegationerna. Solen är strålande! Det forntida landet ligger öppet och väntar på att bestrålas. Skarv - kommer av skärva. En skarv, flera skärvor, det är detta liv bestående av. Människorna, vad gör de i detta landet? Jag själv är utan resultat gående i det stora hela. Gemensamt får vi bita ihop om missnöje samtidigt som vi söker bota dess grunder och orsaker. Bredvid oss det som är böljande liv, analyser och spekulationer flödar. Jag sitter kvar bland skärvorna intill Skarven och tänker på alla vaggande barns gåtor, kropparnas värkande och sönderfall! Inför vågor och frågor ett omvärderande av det värdefulla, nu är det snart tid för min förflyttning. Resa!