Häftiga omständigheter inuti
som knyter ihop sig
skapar stora obehagliga känslor
vissa kan möjligen vara bra
det beror på vad det är för dag
Förutsättningar som allt annat
än in ger hopp
som gör att man bara känner
att man vill stanna och skrika stopp.
Missuppfattningar och gräl
folk som inte kan förstå
att man inget annat än menar väl
folk som inte kan se hela bilden i sig
folk som inte riktigt kan se igenom mig.
En rädsla som sprids över benmärgens nerv
vill förklara för alla varenda minut
säga till dem som betyder mest
få dem att förstå
och försöka att nå
svårt att själv veta var gränserna går
turbulent att inte inse
vad som gäller nu och sen
vem är egentligen vän till vem
jobbigt läge att inte veta
känns som att man måste
forska och leta
efter ett konkret svar på frågan som ställs

Varför är allt så komplicerat
trots alla år som fälls?