Hon blev alltid så skitnödig
när han frågade:
" lever du"?
Det fanns så många andetag
och en uppfodrande
förväntan i frågan

hon svarade aldrig mer än axelryckningar

men hon ljög aldrig heller

det är svårt att veta allt
innan efteråt
om ens då

så tarmarna fick slingra sig in i varandra
och dra hårda knutar
vid hans fråga

"lever du"?