Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mental flykt från evigheten

Vissa saker är hemska.
Vissa saker är oundvikliga.
Vissa är både och.

När insikten om ditt livs öde träffar dig likt det skott i pannan, hjärtkolaps, eller bilolycka som senare kommer att ta desamma då finns det två saker du kan göra. Du kan fly, spendera ditt liv med att rationalisera bort den förståelse som du just har fått tills den ändå till slut hinner ifatt dig, du kan förtränga kunskapen, eller eller hitta på att döden inte alls är slutet utan att din alldeles egen låtsaskompis kommer dig rädda dig undan det som måste drabba oss alla.
Eller så kan du acceptera fakta. Jag hoppas att jag klarar av det en dag, mina mentala ben börjar bli trötta av allt springande från den oundvikliga logik som ändå hinner ifatt mig gång på gång.




Fri vers av Moondancer
Läst 457 gånger
Publicerad 2008-11-11 16:22



Bookmark and Share


    Pascali
Bli inte som mig bara, jag flyr nu för att klara mig. För jag vet hur det blivit de gånger jag låtit tankarna om döden nå hela vägen in i mig. Min syn på döden är alldeles för hemsk och livet är alldeles för kort. Kanske är det en fobi som jag utvecklat, i vilket fall som helst så kommer man ingen vart om man inte har en syn på döden som något man kan acceptera. Men som jag sagt tidigare, hellre olyckligt vetande än lyckligt ovetande, så våga sluta springa och se vad som händer :)
2008-11-11

  Lotti
ja du inför döden så finns det ingen som vet mer än attt vi alla får tacka adjö från det vi hade här en gång
2008-11-11
  > Nästa text
< Föregående

Moondancer