rosenröda känslor

strömmar i dina kalla ådror

fryser till is

och faller långsamt ner i marken

bildar spår

av ovisshet och förtvivlan

går jag bakom

och samlar ihop dig

för jag är inte redo

att säga adjö

knviskarpa ord sliter ur mina

känslor

natten är mörk och ditt hjärta lika så

kanske är det meningen att vi ska falla

hårt långsamt och isär

för att vi

du och jag

var inte menade för det här.