Det är sommar.

Den första september.

Alldeles för mycket har hänt.

Suicid i familjekretsen, missbrukarproblem,

panikångest, utmattningsdepression... med mera.

Vi har fått nog nu.

Vi tar cyklarna, fyller picnickkorgarna med allt

det godaste, äkta champagne, & så far vi ut

till ekhagarna vid Hjälmaren.

Ut med 4 filtar... Stor PickNick.

Först så gråter du i min famn länge.

Sen gråter jag i din famn länge.

Sen känns det bättre.

Mycket bättre.

.

.

.

.

.

.

Vi gör kärlek, vi knullar oss in i Gud.

Kor står & ser på oss & råmar.

Sen slår vi upp tältet.

Sover som barn.