Jag ville fråga honom var hans sår sitter.
Det där som man kan ana när han ler.

Jag ville fråga honom ifall det hållit honom vaken, mer än flera nätter.
Men med tvivel i rösten blir ingenting sagt.

I min ögonvrå kan jag följa hans profil.
Se hur dragen i hans ansikte ändras, från ett jag tycker om till ett jag inte kan släppa med min blick.

Så vem är han, bakom allt det där.

När allt annat tystnat vill jag fråga.
Men med tvivel i blicken blir ingenting värdefullt sagt.