Bakom staffliet målar han in en bit bröd i en hand.
De hade vandrat en längre sträcka
slagit sig ned i en taverna.

Två diplomater och en härskare.
Två företrädare och en utsedd synlig för de ögon som inte känner igen.
Plötsligt var de tre vännerna två och en hade en bruten brödbit i sin hand.
En upptäckt minnesbild låg kring deras axlar.
Bakom staffliet står han kvar.

Året är 1601 och Caravaggio målar in ögonblicket före en bit bröd bryts.
Det oupptäckta ligger nytt och outforskat.
Ligger öppet och väntar på att uppstå

Det magiska upplöste sig hastigt när en vindpust vred sig in över landskapet
Den sjöng i träden gömde dig inför mig.
Omskapad i mina innersta tankar löser jag upp och sprider ut mig.

Jag har ringar på mitt vatten.
De pulserar där jag står där jag står och ser in på stranden.
Vid strandkanten där sitter du döljer din kropp med dina ljusa lockar
där straxt intill skogsranden.