Vad ler hon mot? O är det mytens ljus
som tände leendet på dessa läppar?
Ur åldrars tystnad ler hon - kände hon
en glans mot vilken solens är en skugga?
Var hennes dag som dagg & diamant?
Som bärnsten måste hennes kvällar varit.
- Ljusräddningsbragd i täta skuggors hav:
så är de flestas dag. Ledsagarinna,
o, att vi bländades i frostig natt
av dina läppars bud i gåtfull eldskrift:
det finns en källa, och dess sorl är frid,
det finns ett leende, som aldrig slocknar.