Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


STÄNDIGT SAMMA SVAR

kunde två plågade själar i natten

skänka lindring åt varann?

kunde en törstande givas det vatten

som en kvinna kan ge en man?

kunde två sörjande trösta varandra

gjuta balsam i öppna sår?

skulle då dessa två dömas och klandras

när de gjort vad man inte får?

skulle de lidande själar som brinner

finna svalka i en oas?

tiden flyr bort

våra år de försvinner

i en avsaknad av extas

alla de smärtsamma frågor som ställts här

har ett tragiskt men givet svar

när alla fyrverkerier har tystnat

finns blott skräpet och askan kvar

LARZ GUSTAFSSON   090414




Fri vers av Larz Gustafsson VIP
Läst 210 gånger
Publicerad 2009-04-14 17:42



Bookmark and Share


  mare VIP
Bra skrivet !!
2009-04-15

  Teresia Ridell
Mycket vackert !
2009-04-15

    ej medlem längre
Denna var bra, det som kännts viktigt i stunden lämnar ibland en besk eftersmak.
2009-04-15

  Elaine.S VIP
När en eld brinner och förgör så lämnas inget vackert kvar...
2009-04-15

  Junitvillingen
Åhhhh, denna text är såååå himla, himla bra! Vilket härligt " flow " från början till slut, så många vackra tankar och drömmar den innehåller, så sinnligt skön den är! KAN något vackert mellan två människor överhuvudtaget vara fel? Eller är det vi själva som skapar tabun och förbud? Att välja bort något fint, är inte det att välja bort själva livet? Att förlora sin dröm, sin själ? Dikten är värd ett bokmärke, vill läsa den ofta, ofta. TACK för att du delar med dig!
2009-04-14
  > Nästa text
< Föregående

Larz Gustafsson
Larz Gustafsson VIP