Du stod på tågstationen och mitt hjärta tog det där välkända extraslaget, visst hade jag upplevt det förr, innan du vände dig om och såg mig. Denna gång var det mitt rum, men på sätt och viss helt annorlunda.
Jag minns inte ens vad vi pratade om.

Du försökte kyssa mig,
det var bara en nuddning, en antydan, en felriktad kram
och jag reste mig snabbt, vinglade som ett rådjur,
jag tänkte inte fly sådär, det var inte planerat.
Jag tänkte inte heller stanna kvar.
Hejdå,
jag kastade en snabb blick i spegeln och mina ögon var kolsvartstora, hejdå.