Med dröjande
steg
ett försiktigt
leénde
blicken som
söker svar
och
som rymmer
så mycket värme
närmar du
dig
min längtan
mina drömmar
men även
mina blå tårar
all min
ångest
och min sorg
Du hade kunnat
gå
vända om
släppa taget
men
du gav inte upp
du trodde
på morgondagen
på ett vi
ett oss
Med en ängels tålamod
och ett
litet steg
i taget
har du fått mig
att våga
närma mig
livet
glädjen
och din sanna kärlek
När så
din andning
möter min
när mina ögon
kan ge svar
det är då
som jag äntligen
låter
spetsen
falla…