Ser du mig?

O, mirakulösa meningslöshet,
allomfattande spindelnät
i den eviga natten,
- du!
säg mig,
ur en mun, - vilken som! -
vem spelade tonen på vinklade grästrån?

Svara mig!

O, graciösa sanningsbarriär,
verklighetens neutrala mask,
utan ansikte är du.
Jag vill se in i
scenkonstruktionen
bakom varats draperi,
tillåt mig!

Du känner mig.

Jag är ankmannen, enheten
av lyckopiller och tragedi
föreningen av liv och död.
Du är ett band
av klappande stjärnor
Om Guds Liv.

Dansa med mig.