Jag såg en man med tinningar
gråa
och ett hjärta av guld

Hans läppar
vätte
torra
hopplösa
läppar
och plötsligt
lyste
det i
döda
ögon igen

Han lyste liv
i glömskans dal
och gav ljus i mörker

Hur länge
ska vi leva
och hur
väl lever vi
innan den sista sucken

Men hans
ödmjukhet
gav mig hopp