Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ljusets Fånge...

Vit tandemalj borrar sig sakta genom pulsens rofyllda slag.

Pulsen slår saktare och saktare.

Dödar.

Suger ut det som en gång var ett liv.

Huden blir vit som på en docka i finaste porslin.

Absurt

Järnsmak.

Sammetsröd färg smeker läpparna.

När solens strimmor letar sig in i medvetandet.

Flyr den krokiga, svarta figuren in i mörkret igen.

Han kallas ljusets fånge.

Han jagar om natten.

Gömmer sig om dagarna.

Fängslad.

Det är därför vi aldrig ser dem.

Två hål i halsen

var allt som fanns kvar.

Det enda beviset.

På att

vampyrer

verkligen

Finns.




Fri vers av Evelina Erixon
Läst 338 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2009-07-02 23:24



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Evelina Erixon