Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Min älskade man född juli 1952 - död december 2009


Sorg




Så många stjärnor
på vår himmel
som lyser på
min mörka väg
så många av dem
följer med mig
försöker lätta mina steg

Min väg har blivit
tung att vandra
och inte greppar jag det än
att du min älskade
har lämnat
mig ensam i
decemberkvällningen

Vi följdes åt
i gråt och glädje
min hand, den vilade i din
i bönen ber jag
att få dig tillbaka
du som var ljuset,
kära vännen min

Det kanske kommer
nya dagar
när jag kan le
i kvällningen
men här och nu
finns bara tårar
och livet blir sig
aldrig likt igen









Bunden vers (Rim) av Junitvillingen
Läst 495 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2009-12-18 16:32



Bookmark and Share


  Lisa Höglund
Nu fick du mig att gråta... <3
Gud, så vackert. Och så sorgligt, jag tycker verkligen synd om dig. Jag är säker på att din man, om han sett den här, hade börjat gråta han med och talat om för dig att han älskade dig och att han inte kunde få något finare i avskedspresent än den här dikten... Förutom möjligen dig, då, men eftersom den är skriven av dig tror jag att han hade älskat den.
Jag ÄLSKAR i alla fall dina texter, du är helt fantastisk. Och att du kämpar på trots sorgen tycker jag är starkt jobbat. Kramar till dig!
2010-01-11

    J. Herward
trotts den största av verklighetsförankring, så skriver du som inget ur denna värld, beklagar sorgen och önskar dig allt väl :,)
2009-12-19

  JLindh
En vacker dikt, om sorgens mörka sida.
Känner med dig vännen min.
2009-12-19

    sunnanvind
Finns med i det ofattbara...kram!
2009-12-18

  sulimaa
Älskade vän så mycket tung sorg du måste igenom...sorg tar den tid den tar...tung och plågsam men oxå glimtvis full av underbara minnen...du vet ...han finns med dig alltid och evigt ...smeker din kind ...sorgen lättar med tiden men just nu är tid att känna den ...acceptans och insikt kommer ...med varmaste kramar! <3
2009-12-18

  walborg
Kära fina Anitha - Din saknad och Din sorg griper mig så. Är bara så glad att Du skriver ofta ofta till oss här så vi får dela känslorna med Dig. Vi är många tacksamma vänner här som ber för Dig och har Dig med oss i våra hjärtan.

Vi har fått dela din glädje med Din man och Din stora familj, Er humor och Era gemensamma tankar - nu delar vi din smärta med Dig. Stor varm kram från Walborg
2009-12-18

  David Unger
För dig;

Till en sörjande maka

I sorgen det en klen tröst är,
men i min naiva barnatro
bygger den som du har hållit kär
i en nytänd stjärna sig ett bo.

Han vakar ständigt vänligt över dig
och lever i ditt minne kvar
och när du ber honom "trösta mig"
blinkar stjärnan dig till svar.

Fast han kroppsligt ej kan va' dig när,
delar han ändå den sorg du bär
och tänker på dig ock, jag svär.
Från nattens himmel, finns han där.

Mvh

David
2009-12-18

  stenhur VIP
Att bearbeta en svår sorg är som att åka hiss mellan olika våningsplan i sitt inre. Ibland är man där uppe ibland där nere. Att du inte gräver ner dig med din sorg utan delar den med oss ser jag som ett gott tecken.
2009-12-18

  jacqueline
En mycket fin dikt i en sådan svår stund.
2009-12-18

  Glensan
Tänker på dej ofta hur du
har det, fast du bor i andra
ändan av detta långa land
är jag med dej i tanken
Det finns ett ljus i tunneln,
svår att se med all sorg
som är framför dej.

Men den finns där och
den kommer lysa klarare
och klarare för varje vecka
som går.

Massa kramar
2009-12-18

    Ken Cassel
Vad kan man säga Anitha mer än att man lider med dig
Känner din sorg
Det finns ju inget värre än när man förlorar den som man älskar som mest
Bra försvinner
Men snälla Anitha
Ryck upp dig nu!!!
Minnena har du kvar ty lika så, så går livet vidare.....
Och jag tror inte att din man vill att du ska gräva ner dg i sorg....

Kramar!!

Ken
2009-12-18

  stenen/ Yv Ericsson
En så vacker dikt i sorgen. kram
2009-12-18
  > Nästa text
< Föregående

Junitvillingen
Junitvillingen