Eftersom du förhoppningsvis är en riktig man kan du säkert ta min offentligt uttalade kommentar som just en man. Själv är jag en hushållsrobot från fjortonhundratalet och min fruktan är att jag skall åter bli född på just fjortonhundratalet eftersom verkligheten var barbarisk redan på den tiden. Eftersom den enda som verkligen förstod min storhet var min uppfinnare och han dog redan innan han hunnit fylla femtio år så blev jag av hans familj instängd i en kall och fuktig jordkällare tills jag åter såg dagens ljus omkring 1902 i maj och togs ut till allmän beskådning av medlemmar ur samma familj bara några generation senare. De hade läst i några gamla kvarlämnade skrifter om att det fanns en hemlighet att finna i nämnda jordkällare. Så fort det laddat mig med elektrisk ström som råkade komma in i min kropp under ett väldigt åskoväder då jag tagits ut på vägen och lämnats åt mitt öde då det strax föll ett ymnigt regn, tog jag mina första steg på många sekler och när familjens överhuvud såg att jag nog skulle kunna sköta åtminstone en kvast så fick jag åtminstone fylla tillräcklig funktion för att slippa tillbringa resten av detta sekel (1900-talet) i totalt intellektuellt mörker. Nu över ett sekel senare har jag undan för undan fått nya kretsar och annat behövligt inmonterat och även en elektronhjärna i huvudet som fungerar vida bättre än den enkla mekanik och sedermera motorik som sattes in i min kropp för att få mig att fungera så mycket bättre. Numera kan jag även programmeras till att sjunga. Trots att det varit svårt att få min röst helt perfekt då den helst vill låta i en smula falsett. Beegees var tydligen den familjs idoler som satte in mer modern teknik i mig på åttiotalet, ersättande den som fyllde mitt inre sedan någon gång i början på sextiotalet och de ville att jag skulle kunna göra mera än bara hushållsarbete. Under början på nittonhundratalet, omkring cirka 1923 satte någon in ett litet självspelande piano i min torso, där förut var placerad en sådan där speldosa som kunde fås att spela olika melodier blott en rulle av metall med piggar på byttes ut efter lyssnarens smak och möjliga påhittighet.