Ibland som tonåring när kroppen gör som den vill och tankarna flyger hit och dit,
så kan livet kännas tomt och att man bara lever i en tomhet ,ingen bryr sig ,
man vill bara inte finnas, inte synas, man vill bara försvinna, Men där finns alltid en spricka där ljuset kommer in och lyser upp i mörkret.

Ibland känns det tungt att leva tillsammans med nån, det kan vara rent utsagt hemskt vissa gånger, man vill bara ta omvägar dra ut på tiden, trycka på en knapp så minuter blir till timmar så dagarna flyger fram, man vill bara ge upp, lägga sig ner och försvinna, allt är ett mörker, Men där finns alltid en spricka där ljuset kommer in och lyser upp i mörkret.

Ibland när det känns som att allt har lämnat en, allt känns hopplöst,
tankarna bara snurrar runt, runt ,runt man vill inte leva, man ligger på soffan dagarna försvinner, timmarna känns som sekunder, allt man ser är problem, känns omöjligt att
ta sig ut ur det, men där finns alltid en spricka där ljuset kommer in och lyser upp i mörkret.

Ibland när det känns som att hela världen bara rasat och det enda som finns kvar är en
mörk avgrund, man vill bara ge upp , livet känns helt meningslöst, svart,
men det finns alltid en spricka där ljuset kommer in och lyser upp i mörkret

Den sprickan och ljuset kan vara just du, den sprickan och ljuset kan vara just jag.

Det är när mörkret är som mörkast, när livet känns som mest ruttet och man bara vill
försvinna, det är just då man ser vem som är dom riktiga vännerna, då finns dom där,
som en eld i höstmörkret efter älvstranden, hur härligt är det inte att komma till värmen.