Vi som förlorat ett barn
kan av många tyckas älta vår sorg.
Vad har de för rätt att tycka?
Vårt ältande är ju vårt sätt
att visa kärleken till vårt barn.
Det är ju detta barn vi har skapat
och burit under vårt hjärta.
Det är detta barn vi har följt till sista vilan.
Det är ju detta barn som vi nu bär med oss i vårt hjärta
På en plats där vi vill ha kvar vårt barn
så länge vi själva andas och finns till.

Vi kallar det kärlek.