Någon håller min hand genom dimmorna
hör
alla röster säger orden

levande genomströmmar
utan syn
alla röster säger orden

Någon håller min hand genom dimmorna
alla orden
men rösterna

en enda

Så faller liv som löv
ser multnandet kroppsligt mitt eget
värmande som dun

där släpper du taget


Så färdas dagen med mitt sinne flätat
underjordens rötter vet

Och ordet formar stoft
som mullen doftar ljus
varde

i intet vilar allt