Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
De vandrar genom våra liv, otillfredsställda men fyllda av något de måste innan döden


Men vad hade de funnit?


Och se
där var de vise, tre slitna människor med händerna fyllda av det de visste.
Den ene bar på kunskapen om det som inte går att tillverka
Den andre visste något om sådant som måste förgås
och den tredje ville lägga fram något som kunde ge av sig själv utan att själv förbrukas
- åtminstone under en tid.

ingen av dem hade något att säga och de hade alla tre funnit vägen på det sätt människor vandrar när de tror.
De hade fäst blicken och låtit timmar bli till dagar
utan att ge avkall på visheten

Men vad hade de funnit?

Var det visshet?
Eller hade de fått något annat än det de givit?
Någon så oändligt betydelsefullt att det måste rymmas i det minsta en människa kan veta.
Kornet av den sanning som måste bevaras i något som är så oändligt litet att det rymmer allt som någonsin kan Vara.

Som barnets vila i ovissheten
famnen
där också döden rymmer livet




Prosa av korpfjäder
Läst 376 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-11-16 12:43



Bookmark and Share


    glasa VIP
"Som barnets vila i ovissheten
famnen
där också döden rymmer livet"

jag blir helt lycklsalig att få
läsa mig ram till dessa rader

plötsligt helt trygg igen
plötsligt återfödd
vare sig det är in i döden
eller in i livet

innan den underbara sista versen..
tänkte jag intensivt på

kornet

jag mindes vetekornet som måste dö för att..

nu SANNINGSKORNET som måste leva för att..

..älskar hur du skriver
växer alltid så ymnig frukt
ur
2012-11-23
  > Nästa text
< Föregående

korpfjäder
korpfjäder