Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hjärnspöken


Ilska, förtvivlan
Ingenstans att fly
Ingenting att säga
Det finns inga ord
Jag vill skrika,
men det förblir tyst

Går sönder inuti
Går sönder utanpå
Fina revor med blod
Inte för att dö
- för att leva

De skriker,
gråter, slåss och sparkar
Medan jag är tyst
Talar ett språk
ingen hört talas om
Inte ens jag
Jag ser dem,
men försöker glömma
Dölja bevisen på svaghet
Dem är jag




Fri vers av Sländan
Läst 352 gånger
Publicerad 2005-10-20 21:34



Bookmark and Share


  lodjuret/seglare VIP
känner igen mig så totalt
att komma undan är ibland
att lyssna igenom till slutet

texten får förstås
tre mandelbiskvier
stora som rundetarn
2008-02-04
  > Nästa text
< Föregående

Sländan
Sländan