Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hon är det vilda som vill eld
din syster, dotter, allas mor
Hör, hon skrattar; Kom
dansa med mig sköna bror

Hon kysser kobror, lapar gift
hungrar, törstar vill ha allt
Vill känna tistel rispa rött
stöna, smaka beskt och salt

När vita kristallnätter föds märker
hon sin hud med glödgat järn
Allt för att minnas älskogshettan
med dig där nere, du vet vid tjärn




Fri vers (Fri form) av Lavinia Röd
Läst 935 gånger och applåderad av 32 personer
Utvald text
Publicerad 2009-12-31 03:30



Bookmark and Share


    ej medlem längre
"Hon är det vilda som vill eld"
Enastående inledning på en passionerad dikt.
2013-06-12

  MobergsOrd
Underbart trolsk och sinnlig. Tack!
2013-03-11

  kerstin skriver VIP
Mycket snyggt diktat. Jag tycker om hur fint orden flyter och hur man faller in i rytmen. Och så innehållet. Ja, bra bra helt enkelt.
2012-12-07

  Synx
Gillar hur du målar tankarna i ord som skapar känslor hos mig som läsare. En dikt som tål läsas flera gånger med olika infallsvinklar.
2012-11-25

  Fyrtorn
glasklar. svinfint!
2012-02-14

  zallander
Gillar den skarpt. "Kysser kobror lapar gift". smart
2011-12-08

    ej medlem längre
Ännu en otroligt sensuell pärla
2011-07-10

  Serapis VIP
För det mesta, då hon nämns, Skogsrået, är det ur manliga perspektiv, som i Frödings dikt:

"Åt Gösthultskanten i Gunnerudsskogen,
bortom Västanmossen vid Bråttorpslogen,
just där håller skogsrån till,
gå dit och se, om ni vill!

Hon är älskogsaktig och manfolksgalen,
för Vickbomspojken från Niklasdalen,
han såg henne själv en kväll
på vägen till Anna i Fjäll.

Hon var grannlåtsklädd som en påskdagspräst,
hade ormbunkskrans och kattguldsväst
och till knäna en granriskjol
och doft som av nattviol.

Hon var ungtallsmidig och enstamvig,
och hon skepade, snodde och vrängde sig
som en orm på en lie trädd,
så Kalle i Dalen blev rädd.

Och hon råbocksprang, gjorde lokattbukter
och trollpackskonster och sattygsfukter
och stod bak en furustam
och glyste och gluttade fram.

Och Vickbomspojken från Niklasdalen
blev vettskrämd, veckvill och månadsgalen
och går ännu som en fant,
så nog kan en se det är sant."

Annars, om en diktare identifierar sig med naturväsen, är det manliga sådana, som i Stagnelii "Necken":

"
Quällens gullmoln fästet kransa.
Älfvorna på ängen dansa,
Och den bladbekrönta Necken
Gigan rör i silfverbäcken.

Liten pilt bland strandens pilar
I violens ånga hvilar,
Klangen hör från källans vatten,
Ropar i den stilla natten:

"Arma Gubbe! hvarför spela?
Kan det smärtorna fördela?
Fritt du skog och mark må lifva,
Skall Guds barn dock aldrig blifva!

Paradisets månskensnätter,
Edens blomsterkrönta slätter,
Ljusets Änglar i det höga –
Aldrig skådar dem ditt öga."

Tårar Gubbens anlet skölja,
Ned han dykar i sin bölja.
Gigan tystnar. Aldrig Necken
Spelar mer i silfverbäcken."

Det är sådana texter man inte kan låta bli att associera till då man läser denna.
Det är möjligt att Karin Boye eller Edith Södergran har gjort något liknande - jag har inte hunnit läsa dem ännu - men för mig var det första gången jag har sett något liknande ur ett kvinligt perspektiv.

Särskilt intressant är den väldigt uttrycksfulla sista versen.
Förstklassigt!

Nu, så bara ett litet aber: jag hittar en takt, men en rad bryter den, nämligen "Vill känna tistel rispa skinnet rött".
Kanske skulle ordet "skinnet" kunna strykas? "Vill känna tistel rispa rött" ger, med tanke på takten, särskild tyngd åt allitterationen.
2011-04-11

  Lady Alassa
Förträffliga metaforer.
Här sägs inte det uttalat hårda ordet "Kärlek"
Slutordet är ljuvligt smeksamt skönt "tjärn". bör repeteras av läsaren
Kärn, kären, kär en. kär än.
2010-09-09

  Bodil Sandberg VIP
oo så sprakande och sprudlande och trolskt helt underbart hon är det vilda och det vilda är runt om oss alltid tänker jag kanske detta symboliserar en aav Jordeandarna kanske älvdrottningen Titania jag gissar på det får massor av spännande vackra fantastiska bilder för ögonen!
applåderrar vilt och bokmärker - enormt tjusig högtidligomspännande poesi applåder igen!!
2010-08-28

  stenen/ Yv Ericsson
Herregud vad jag gillar denna! Helt stenensmak. Ibland missar man..bokmärks å det snaraste.
2010-04-18

  Nanna X
Grattis till stjärnan! dikten är lysande!
2010-04-18
  > Nästa text
< Föregående

Lavinia Röd
Lavinia Röd