Nu är det dags att summera
året, eller varför inte ta hela livet
när man ändå är pågång?
som man gör precis innan
man håller på att drunkna,

-Hur blev nu livet?
Var det värt all möda?
var det mer glädje än
elelr var det mer sorg?

Var kampen värd att kämpa?

Blev barnen sådär lyckade som
vi önskade oss när vi levde där
i den välanpassade villastan?

Tjänade jag så mycket pengar
som jag ville?
Eller förblev jag fattig och eländig?

Har jag sett världen, den som jag lever i
kanske bara en gång?

Var det någon som älskade mig?
Har jag älskat mina med,människor?
Har jag älskat mina barn på rätt sätt?

Har jag gjort mina föräldrar stolta nog?

Är det mitt fel alltihop det, som jag
alltid trodde när jag var liten?

Att mamma jämt grät, att pappa jämt var arg?
Är det mitt fel? Har jag gjort vad som krävs av mig
för att gottgöra dem deras uppoffringar?

Är det mitt fel att jag jämt blev retad i skolan?
Är det det? Är det som lärarna sa, att jag var för kaxig?

Betedde mig som om jag ägde hela Väsby?

Eller var det uppkäftig dom sa, jag minns inte riktigt?

Ja och iår då, har jag var en snäll och god mamma?
Har jag skött mitt arbete? Har jag skött hushållet som en god mor? Nej jag vet ju att jag är så slarivg, ja det är mitt fel att dygnet bara har 24 timmar och att människor behöver sova för att kunna fungera, ja jag vet, jag har ett attitydproblem, det har jag...

Är det mitt fel att världen är i krig, att människor svälter i arma länder
Att klimatet påverkas av mina koldioxidutsläpp, jaja jag sköter mig inte jag vet...Reser och flyger, far runt i en gammal bil, och eldar för kråkorna

Nej nu får det vara slut, jag vet, jag skall vara en

Snäll flicka

Jag ska banta, jag ska åka tåg, äta miljövänligt, och göra allt som begärs av mig på jobbet, natt och dag. Och jag skall börja träna, det ska jag.

Och jag lovar att aldrig mer utmana

Patriarkatet


Intill tiden ände

Och jag ska aldrig mera gnälla!

Nej