Den natten, såg dig röka en cigg, vi kysstes, drog upp din kjol, tog dig bakifrån, du stönade, vilt, sperman rann nedför benen.Vi satt och pratade i timmar hos mig, kysstes och knullade igen, ditt blonda hår förtrollade, du åt glass på natten, vi kjedjerökte, delade det smack som fanns, lösgjorde oss från existensen, fan, min flicka, vi var så jävla oskuldsfulla, 20 år, du var 19, såg dig le, levande ögon, vi målade tillsammans, blev jäkligt mycket droger, men du var kärleken, kyssarna, elden, alltet, den dagen, det året, vackrare än döden, ett geni inom måleri,fint. Vi såg varandra ett tag, sedan drog du, vi hade ej mer att säga, tror du ville bli drogfri eller något.

Igår, 18 år efter, hälsade jag på dig, du darrande i kroppen, en biverkan av cisordinol visste jag, din 2a på gruppboendet stank, du såg ut som 50 minst, smackade med munnen, visade konstiga tavlor, talade om dem, de andra, de samarbetar nu, för att trycka ned dig, så var det, du var ej mycket nu, du gav mig en penna och ett använt akvarellblock och log, håret stod på ända, jag härdade ej ut, skenet bedrog ej, du var ju sjuk i huvudet, den värsta sjukdomen, konstanta psykoser, förvaltare, förnedring, jag slet mig loss, gick hemåt, snabbt in, tog mitt metadon, tittade på ett gulnat foto, det var vi, du var 19 år, söt, intelligent, allt, jag stod brevid, stolt, visste allt, läste, en cigg i munnen, tittade på min pistol, avfärdade tanken, tog en liten målning, skrev till x på den från peter, slog in den, brunt omslagspapper, satte på lp - spelaren, the clasch, musiken dränkte tankarna, för denna gång.