Tiden går
du såg en våldnad gå över den grav där sanningen vilar,

gömd i tiden-evigheten för hungriga blickar
vill någon se den

slavmoralen vi besitter
det blinda hates raseri,

liken i mitt hjärta tar sig ingenstans
målar helvetet vi alla lever i på dukar,

ramar in mina sanningar
färgerna blixtrar i natten,

du tittar förundrat in i mina blåa ögon
böcker i massor fyller rummet,


kärleken fyller luften
vi blir ett med tiden,

dagar fyllda utav rus besegrar helvetet du bar i ditt hjärta
nu vaknar de dödliga,

slammrar fram en vilja att existera paralellt

vad har de med konsten att skaffa
dualismen


bryter ned stjärnornas glans
till stoft av hoppets kranka stank


nu ska vi älska

in i
evigheten