Kyla
se mitt ansikte,

pupiller som nålspetsar tränger in i dina tankar
ropar kärlek,

ser hat
känner främlingen i dina vener,

vet att jag är oumbärlig
kysser dina drömmar adjö,

biter av dig huvudet
gråter i din kärlek,

patetiska åtbörder
hjältemod och sagor i en stämning du dirigerar utan egen valfrihet,
ty ditt fria val dog under min duell med tsaren av ryssland

nu återstår bara saknad