Går en ensam promenad på stranden
Ser en massa snäckor som krossats
i sanden

Ser solen gå ner och vill inte här
ensam gå
Men den jag vill ha vid min sida
kan jag aldrig få

Känner att tårarna hotande nära
nu är
Är det bara jag som ännu känner
så här

Försöker få bort klumpen som jag
i halsen har
Tänker på ett vackert leende jag
i minnet har kvar

Blundar och känner dina fingrar som
över läpparna smeker mig
Sakta några tårar trillar på kinden ner
när jag känner dig

Tittar igen, torkar tårarna och tillbaka
mot husvagnen går
Jag önskar att jag någon dag
tillräckligt med mod får

Så att jag vågar ta kontakt och
fråga dig
Om du mig minns och vill vara
vän med mig