1993, inför den andra medeltidsveckan i Visby
Sägnen om 1361
Byggd utav kalksten i fornstora dagar
när handeln var blomstrande nere vid hamn
då följdes Hansans och Gutarnas lagar
var handelsman kände då till Visbys namn
Runt omkring staden man reste upp muren
så mäktig den byggdes, förstärkt utav torn
ingen här vågade lita på turen
och tull togs i porten för böndernas korn.
Högt över husen dem kyrktornen visar
den väg som var ämnad till himmelen gå
stadsborna ängsligt mot kyrkmakten kisar
och mukarna nådigt sin allmosa få.
Men så en dag man såg Danskarnas flotta
de landsteg på ön och vid muren blev strid
böndernas stupade var utan måtta
när kyrkorna ringde till aftonfrid.
Borgarna trodde de kunde sig klara
upp öppnades porten och Dansken kom in
"Kungen behöver nog köpmännens skara!"
men annan var planen i Danskens sinn.
Tunnorna tre skulle fyllas till brädden
en brandskatt ska lämnas på Visby torg
borgarna lämnar av överflödsgrädden
mens bönder begraver de sina i sorg.
Seglande segraren hemmåt sig vänder
med välfyllda tunnor och uppfyllda krav
vädret dock storm emot skeppen sänder
de segrandes skepp helt förgås i kvav.
Ön är nu platsen där solkatter flimrar
för lediga lata semesterdar
sägnen dock säger att skatten än skimrar
där djupt under vägen som färjan tar.