Ett litet dunkande hjärta
Ett mikroskopiskt liv som knappt ens förtjänade att kallas för ett liv
Som inte ännu börjat leva
Rent organiskt betraktat, i allra högsta grad levande
Tydligen existerande, påverkande såväl den fysiska som den mentala balansen,
Och ändå...
Så knappt befintlig

Vem var den?
Den som valdes bort
Som inte tilläts att finnas
Vem hade den varit?
Blivit?
Ett kollage av våra anleten, våra färger
En symfoni av våra röster
Av vår storm-starka men flyktiga kärlek...

Jag gjorde ett val
Ensam fattade jag ett beslut
Utan att vackla
Hur skulle jag ha kunnat vackla?
Jag hade ju egentligen inget alternativ som skulle kunnat te sig något så när rimligt

Så trädde jag in i en tjugo minuters drömvärld
Livrädd
Som om jag fruktade för mitt eget liv
Och på sätt och vis var det ju också så...
När jag kom ut därifrån var du borta
Och jag skämdes inte ens över den starka känsla av befrielse som tog över min kropp omedelbart efteråt
Kanske var det vad jag behövde känna
För att inte känna efter på riktigt
Befrielse...