Våren



Som Ni vet, gör det ont, när knoppar brista
och ändå så längtar jag så.

Ja, jag skall glömma det mörka, det grå, det trista
när våren, den tassar på tå.




För tänk, när sipporna niger i backen
och vårlöken ropar ”Titt opp”!

Och myrorna kravlar sig lojt fram ur stacken
då krokusen öppnar sin knopp.




Och bäcken, ja den porlar så glatt över stenar,
när koltrasten slår ifrån björken sin drill.

När älskande par sig i kärlek förenar
ja kärlek, ja kärlek hör våren till.




Med dansande älvor i blåvita natten,
i slöjor som tjälen har bjudit dem på.

Och nattliga skri ifrån kelsjuka katten
ja, tänk vad jag längtar då.




Längtar till längre och ljusare dagar,
när barn spelar kula och leker tafatt.

Längtar till maskrosefyllda hagar
och naturens bedårande prakt.




Då vänder jag blicken mot himmelens stjärnor
och tackar min Gud att jag ännu en gång.

Fått uppleva våren och jordens fägring
som fyller mitt hjärta med glädjesång.