Låg vi och stirrade upp mot skyn
klämtade klockorna för mig,

var jag robert jordan i en dröm
eller rimbauds skugga,

opiumhålor i sorgna städer känner mig väl
de kantstötta ödet skriker ut sin saknad,

överröstar all den kärlek du besatt
metallsmak i munnen,

tårar i flyktiga drömmar
tänk på mig om du kan,


i ditt personliga helvete