Det är långt kvar till dagsljus.
Långt kvar till solen.

Jag är rädd för
skuggorna som jagar mig.

Golv som knarrar,
dörrkarmar att slå i
och
sängar att krypa upp i.

Mina kalla fötter
mot din mage.

Din mun viskar ord,
du viskar mig lugn.
Viskar bort skuggorna.

Och
stjärnorna bakom rullgardinen
har ännu inte puttats bort
av solen.