O längtan,
Du eviga längtan,
som föddes i mitt sköte
i avelsens stund

Du, som fick mej att längta
efter min moders spenar
och hennes kropps värme

Du som ständigt följer oss
på vår jordevandring

Likt en odalman som sår
sitt frö i jorden
sår Du dina, i vår själ
och i vårt hjärta
En mångfald av arter

Hur väljer Du jordmån och frösort?
Strör Du ut Ditt betade vete
eller Din vildhavre för vinden.?

Varför silar Du ej bort
ondskan och hatets frö?
Varför låter Du hämnden
och avunden slå rot?

Ja,varför låter Du detta ske?
Eller måste ondskan finnas
för att kärleken ska bli älskad?
Varför har habegäret
trängt bort omtanken?

Egoismen, som bäddar
för ensamhet
konkret och själslig?

Hur många människoöden
har icke formats av
despoter
vettvillingar o förtryckare

Vilken längta bär dessa på?
Vilka frön har Du sått hos dem?

Eller...har Du sått lika hos oss alla??
och gjort valet till vårt eget.

Har vi alla fått möjligheten att ansa
Att rycka upp ogräset ur vårt inre

Eller har Du gjort vår blick oren
för vårt eget Jag