Jag är ung, jag är fräsch
och min lätta sommarklänning fladdrar
kring mina brunbrända ben.

Ängen är sommargrön och frestande.
Nyförälskad och lycklig.
Mina eldröda tånaglar verkar kanske lite utmanande,
men vad då??

Det är sommar, det är sol, det är liv
Vinden dansar i mitt hår.

Är det så här att leva?

Varför talas det så mycket om allt elände?
Inte hör det väl ungdomen till.
Önskar att jag hade ett stort hjärta
För andra???
Ja, naturligtvis, men det allra största
vill jag ha själv.

I det ska jag gömma allt det härliga
det fina och naturligtvis
alla mina känslor
"Till vad nytta" frågar Du kanske

Jo ser Du, dem ska jag plocka fram
när jag blir gammal, lite knickig och lite krasslig
Då ska jag dansa på sommarängen
känna armar runt min hals
och låta kyssen bränna sönder mina läppar.

Det är ju kroppen som blir skrynklig
haltig och öm lite här och var.

Men INNE mej, ser Du,
där råder inte tidens tand.
Där plockar jag bland minnen,
precis de minnen jag vill.

Där njuter jag livets sötma
en andra, en tredje eller
kanske en fjärde gång.


Tänk vad livet är humant.
Låter oss glömma vardagen
och ger oss livets godbitar i repris

Låt mig aldrig sluta drömma
fantisera och älska livet.