När kommer det?
När kommer han?
Jag är förlamad,
själens mekanismer, stora, tunga och sköra,
har stannat i ett klocktorn.

Den av gräll intighet uppfyllda tomheten tränger sig in
genom själens barriärer
allt utanför är en utförligt genomförd
invasion av det innerliga innanför
med tanke just på helheten riktas all mänsklig och utommänsklig grymhet och feghet
personligen mot mig.

Om förut under marken fanns en annan mark,
finns nu bara bakom rymdens tomrum ett annat tomrum.
Om förut bortom kärleken skymtades en annan kärlek,
skymtas bortom intigheten bara en annan intighet.
Ingenting fyller ingenting, Guds frånvaro är påtagligt närvarande.

När utbytet upphör, upphör språket.