Jag ser det
Inte hela tiden
Inte överallt
Men var som helst då det är som minst väntat
Utan att jag märkt det så har jag börjat stanna upp
Dröja mig kvar och andas in i djupa andetag

Jag lovar att inte röra
Jag vill bara vädra det
Likt en haj som cirkulerar under vattenytan
Jag måste bara få vara i dess närhet

Jag vet hur det ska se ut
Hur det ska smaka
Doften räcker för att jag ska veta hur det smakar och hur det ser ut
Doften räcker för att jag ska kunna avgöra kvalitén
Jag lägger min analys av doften på minnet för att fördjupa mig i det senare
Jag spar på det
Drar ut på det

Nytt blod då det doftar som starkast
Ett nytt sår som precis börjat blöda
Jag vill bara se det röda
Känna doften av det
Men jag ska inte smaka

Jag undrar om de som tar för sig
Om de som smakar förstår vad de konsumerar
Jag undrar om de serveras så som seden bjuder
Det är mer än en munsbit
Det är mer än en hunger
Åtminstone för något som njutit av det lite för länge lite för ofta

Jag vill bara locka fram doften
Det blir så mycket härligare att andas då
Fresta fram det
Men jag ska inte ta för mig
Jag ska inte hugga in

Jag har letat upp det bästa stället
Där det finns ett utbud som är enormt och där det ’är lättåtkomligt
Men jag måste minnas konsekvenserna, baksmällan
Jag måste komma ihåg att det inte dödar mig omgående
Sålunda måste jag vakna följande morgon
Och jag vet hur ångesten känns då
Men doften, det är alltid något
Och just nu är doften något som driver mig framåt

Bara något att få minnas
Fantisera om
Man kan läsa kokboken då man är hungrig
Eller röra sig i närheten av serveringarna och känna doften
Doften ger mer
Mer kamp, mer självbehärskning men ändå en förnimmelse
En liten droppe av det som inte ska drickas

Jag stöter på doften då och då
Vid de mest oväntade tillfällena
Ibland söker jag upp doften fast det törs jag inte erkänna
Så jag springer hem i mörkret
Släcker alla ljus och drar mig undan
Jag öppnar fönstren, vädrar ut
Jag städar, tvättar allt för att radera eventuella spår av doften
Sen håller jag mig för mig själv
Jag försöker radera minnena av var doften är som starkast
Jag håller moig på min kant tills doften dyker upp igen, helt oväntat
För den går inte at isolera sig från
Man måste möta den, bemästra sig och hantera det